Liten modifieringsbokstav för digrafen dz

Det markerar ett svagt, flyktigt eller inskjutet [d͡z]-ljud. I fonetisk notation är [d͡z] en enda konsonant: den börjar med en stängning som vid d och släpper över i z. Den upphöjda formen visar att ljudet är sekundärt eller övergående, inte ett fullständigt segment.

Den fonetiska idén är äldre än Unicode. IPA-tabellen från 1926 innehåller besläktade affrikataligaturer; tabellen från 1947 anger ƾ och ƻ som alternativ för ts och dz, och principerna från 1949 räknar upp ʣ bland ligaturerna. De sammanfogade formerna skiljer en affrikata — en konsonant — från separat uttalat t och s, eller d och z.

Är 𐞇 samma sak som ʣ eller d͡z?

Nej: 𐞇 är upphöjt och försvagat; ʣ är en ligatur i normal storlek. 𐞇 markerar ett lättare dz-ljud, medan ʣ skriver ut hela dz-affrikatan. Former­na d͡z och d͜z skriver den fullständiga affrikatan med ett bindestreck.

1989 avskaffade IPA affrikataligaturer i normal storlek till förmån för notation med bindestreck. Ett transkriptionssystem kan fortfarande använda 𐞇 för ett sekundärt dz-element. De besläktade modifierarna 𐞈, 𐞉 och 𐞊 ändrar affrikatans artikulationsställe eller kvalitet; de är separata tecken.

Hur skriver jag 𐞇?

Använd Unicode-inmatning eller en HTML-teckenreferens. I en editor med Unicode-inmatning via kodpunkt anger du hexadecimala 10787; kortkommandot beror på editor och operativsystem. I HTML använder du 𐞇.

𐞇 är en modifieringsbokstav med eget mellanrum och kombineras därför inte med ett granntecken. Upphöjd formatering av ʣ ändrar bara utseendet och skapar inte 𐞇.