Plus med full bredd

Det fyller en hel teckencell.

I japansk typografi kallas en form som fyller en hel cell zenkaku, alltså full bredd. Äldre östasiatiska kodningar gav ofta grundläggande ASCII-tecken (latinska bokstäver, siffror och tecken i vanlig kodtext) en visningscell, medan kinesiska, japanska eller koreanska tecken upptog två. Unicode bevarar parade former med full bredd, som ＋, så att text kan föras mellan systemen utan att breddvalet går förlorat.

Japansk textsättning behandlar plus som en matematisk operator; i fullbreddsform kan det uppta en fast cell bland japanska tecken. Betydelsen är fortfarande addition.

Fungerar ＋ i kod?

Bara om programmet godtar tecken med full bredd.

Program som kräver ASCII (grundläggande latinska bokstäver, siffror och tecken i vanlig kodtext) förväntar sig +. Unicodes NFKC-normalisering för kompatibilitet – en textomvandling som kan ta bort breddskillnader – kan göra om ＋ till + vid jämförelser, men då går bredden förlorad. Behåll ＋ när bredden spelar roll.

Under 2010-talet erbjöd vissa textgeneratorer på nätet strängar med fullbreddstecken som dekoration i vaporwave, en retroinspirerad internetkonststil; det utdragna intrycket kommer från hela strängen, inte från ＋ ensamt.