Javanesisk bokstav e

Den skriver en fristående e-vokal. De flesta javanesiska konsonantbokstäver har en inneboende vokal; ꦌ skriver e utan konsonant. Den tillhör aksara swara, gruppen fristående vokalbokstäver. I modern javanesiska kan de skilja egennamn och främmande ord från vanliga ord. Vokaltecknet e ꦺ, kallat taling, fästs vid en konsonant.

Inskrifter belägger gammaljavanesiska i centrala Java år 743 CE och 787 CE. De årtalen visar den äldre, Kawi-anknutna skrivtraditionen, inte ett bevarat exempel på just den här moderna bokstaven.

Hur förändrades den javanesiska skriften?

Den javanesiska skriften utvecklades ur Kawi, i en skrifttradition som går tillbaka till Brahmi via Pallava. Den användes för religiösa texter, lagar, hjälteberättelser och moraliska eller historiska läror. Mellan 1300- och 1400-talet övergick Kawi till javanesisk skrift, som användes i vardagen från 1400-talet till början av 1900-talet.

År 1928 blev indonesiska Indonesiens nationella språk; den javanesiska skriften fortsatte att användas på Java till omkring 1945. När det latinska alfabetet spreds minskade dess vardagliga användning, men ꦌ behöll samma stavningsfunktion.

Javanesisk skrift har också använts för sanskrit, sundanesiska och sasak. Den balinesiska skriften delar denna historia och har också använts för att skriva Kawi. Den historiska kopplingen gör inte ꦌ till en balinesisk bokstav.