Upphöjd etta

En liten upphöjd etta: fotnot nummer ett, eller "upphöjt till ett". Ofta möter du den i slutet av en mening, efter ett namn eller efter ett pris: "Fri frakt på alla beställningar¹". Den pekar på not 1, tryckt längst ner på sidan, i slutet av kapitlet eller i det finstilta i en annons. Gäller noten hela meningen står tecknet efter punkten, utan mellanslag; nästa not får 2, sedan 3.

I matematiken är ¹ en exponent: x¹ betyder x upphöjt till ett, alltså x självt, så den brukar utelämnas. Den dyker upp när ett mönster visas (x¹, x², x³) eller i enheter som m·s⁻¹. I kemi och fysik är en upphöjd siffra före ett grundämnes beteckning masstalet: ¹H är den vanliga väteisotopen, ¹⁴C är kol-14, isotopen som används vid datering.

Utanför tryck och vetenskap gör upphöjda siffror två små jobb. Med bråkstrecket bildar de ett bråk på en rad, ¹⁄₂ eller ¹⁄₃. Och tillsammans med upphöjda bokstäver ger de den ᵖʸᵗᵗᵉˡⁱˡˡᵃ text som somliga sätter i användarnamn, bios och bildtexter; där betyder ettan inget mer än att den ser liten ut.

Är ¹ samma sak som en etta formaterad som upphöjd?

Nej. ¹ är ett eget tecken; formatering lyfter bara en vanlig etta. När Word eller Google Dokument gör en etta upphöjd innehåller texten fortfarande en vanlig 1 med en stil ovanpå. Klistra in den i en chatt, ett filnamn, en ämnesrad eller ett inlägg, ställen som bara behåller ren text, så försvinner stilen och kvar står en 1 i full storlek. ¹ bär sin upphöjda form i sig själv och förblir upphöjd överallt där typsnittet har den. Därför används den i ren text, och därför är Words fotnotsverktyg, som infogar formaterade nummer och kopplar dem till noten, något annat än en handskriven ¹.

Baksidan: Unicode registrerar ¹ som en kompatibilitetsform av 1, så program som tillämpar den likställningen behandlar dem som lika och andra som olika. Ett namn som bara skiljer sig genom en upphöjd siffra är därför inget säkert sätt att skilja två saker åt.