Arabisk liten upphöjd rektangulär nolla

Uttala det markerade alifet vid ett stopp; utelämna dess långa vokal när du läser vidare.

I Hafs tradition, ett överfört sätt att recitera Koranen, kallas tecknet ṣifr mustaṭīl qāʾim. Det står ovanför ett alif: vid waṣl (sammanbindning med nästa ord) utelämnar du det långa ”a”; vid waqf (stopp) uttalar du det. Vissa Hafs-guider räknar dessa fall till de ”sju alifen”, men regeln gäller inte alla lästraditioner eller utgåvor.

Tecknet ingår i en längre historia av markeringar som lades till koranmanuskript för att vägleda recitationen. Röda punkter var den vanliga vokalnotationen i koranmanuskript från tidigt 700-tal till sent 900-tal eller 1000-talet. En bevarad kodex från sent 700-tal eller 800-talet använder ett ovanligare system som markerar vokaler med bokstavsformer. Exemplen visar att notation utvecklades på flera sätt, men daterar inte ۠ i sig.

Hur skriver jag ۠?

Placera ۠ efter sitt bas-alif; ett lämpligt teckensnitt placerar det ovanför.

För en Quran/Tanzil-textkedja dokumenterar Text-Fabric ASCII-tokenen " för ۠. Den hör till det dataformatet och är ingen allmän tangentbordsgenväg.

Utan ett bas-alif kan en prickad cirkel visas; det är en visningshjälp, inte en del av ۠. Om tecknet hamnar fel kan teckensnittet eller den arabiska formateringen vara orsaken.