Dubbelbindestreck

Det skiljer ett bevarat dubbelbindestreck i en transkription från redaktörens egna radbrytningar. En engelskspråkig handskrift från omkring 1650–1730 använder ett dubbelt tecken för att dela ett ord vid radslut. I tyska transkriptioner bevarar ⹀ dubbla bindestreck från handskrifter och Frakturtryck, en gotisk stil. Då syns källans bindestreck fortfarande samtidigt som den maskinskrivna texten får moderna radbrytningar.

Den tyske författaren Arno Schmidt använde tecknet i sin icke-standardiserade stavning i mitten av 1900-talet. Han satte det i vissa sammansättningar och mellan ord som normalt inte bildar sammansättningar, för att framhäva ordled eller antyda en särskild bibetydelse.

När ett riktigt dubbelbindestreck inte fanns tillgängligt använde vissa transkriptioner = som ersättning; ett Unicode-förslag från 2011 dokumenterar detta. Likhetstecknet är längre och tunnare och fungerar därför inte perfekt som ersättning.

Vad betyder ⹀ när någon skickar det?

Läs ett ensamt ⹀ som ett källtecken tills sammanhanget säger mer. I en transkription eller ett citat ur ett äldre tryck bevarar det källans dubbelbindestreck. I ett citat av Arno Schmidt kan det framhäva en sammansättning eller en del av ett ord. Om sådana ledtrådar saknas i en chatt kan du fråga vilken text eller konvention avsändaren menar.