Snöflinga

Snö, kyla eller vinter, och i vidare mening allt fruset. Vid en väderrapport betyder den snö eller köldknäpp; vid en bild från skidbacken eller en snöig gata märker den bara upp scenen. Mot december blir den pynt, bredvid 🎄 och 🎁 i hälsningar, reklam och användarnamn, utan att någon påstår att det snöar.

Bilden är en stiliserad snökristall: sex armar från ett centrum, ofta med små grenar, vit eller ljusblå. Utanför mobilen betyder samma form kyla överallt: kylläget på luftkonditioneringens fjärrkontroll och i bilen, halkvarningslampan på instrumentbrädan, frysfacket och frysvarornas förpackningar. Ibland används emojin så: ”sätt på ❄️” om AC:n, ”lägg det i ❄️” om frysen.

Tecknet började som tryckeriornament. Det ligger i Unicode-blocket Dingbats, en samling prydnadsfigurer från typsnittet Zapf Dingbats, bredvid två syskonflingor ❅ och ❆ som aldrig blev emojier.

Vad menar den som skickar ❄️?

Oftast ett besked eller en stämning: det snöar, det är kallt, det är vinter. ”❄️❄️❄️ första snön!” är förtjusning; ”-20 i dag ❄️” är vädergnäll; ”god helg ❄️” är festlig värme. Emojin säger ingen temperatur, det gör orden. Flera i rad betyder mer snö, mer kyla eller bara en snyggare rad.

Det enda att se upp med är det engelska skällsordet. Sedan mitten av 2010-talet kallas, främst i politiska debatter, den som anses ömtålig och lättkränkt för ”snowflake”, och ”special snowflake” hånar den som tror sig unik. I engelskspråkiga kommentarer kan emojin ersätta ordet i ett sarkastiskt svar, nära ”triggered” eller ”offended”. Utan sådana ord är ❄️ bara väder.

Varför har en snöflinga sex armar?

För att is kristalliserar i ett sexkantigt gitter, med armar i 60 graders vinkel. En snökristall bildas när vattenånga i ett moln fryser direkt på ett dammkorn. Vattenmolekylerna binds i sexkantiga ringar, och den formen upprepas när kristallen växer. Varje arm möter samma temperatur och fukt i samma ögonblick, därför liknar de sex varandra; olika kristaller möter olika förhållanden, därför skiljer de sig så mycket. Alla är inte förgrenade stjärnor: de växer också som plattor, nålar och pelare.

Astronomen Johannes Kepler frågade sig 1611 i en liten skrift varför snön är sexkantig, långt innan man kände till molekyler. Det som landar på ärmen är ofta flera hopklibbade kristaller, själva flingan; emojin visar kristallen.