Litet ideografiskt kommatecken

Det har samma funktion som ideografiskt kommatecken, men i en mindre kompatibilitetsform.

Ett kompatibilitetstecken bevarar skillnader som äldre kodningar behöver. Unicode kopplar den här gruppen små former till CNS 11643, en kinesisk standard för teckenuppsättningar, och mappar ﹑ till U+3001 、 av kompatibilitetsskäl. Typsnitt kan visa den mindre formen på olika sätt; NFKC-normalisering kan ta bort skillnaden.

Det vanliga kommatecknets historia är mycket äldre än FE51: en hänvisning från Japans nationalbibliotek för parlamentet nämner 、 i ett manuskript från Nara-perioden som skrevs av före 745. På kinesiska skiljer det listposter åt; på japanska markerar det pauser eller gränser mellan satser. Koreanska sättningsregler anger ideografiska skiljetecken för lodrät text, medan vågrät koreanska vanligtvis använder det latinska kommatecknet.

Varför ser det annorlunda ut än 、?

Storleken markerar en kompatibilitetsform, inte en annan skiljeteckenfunktion.

Unicode hänvisar mellan FE51, U+3001 och ︑. En diskussion från 2004 säger att de små formerna lades till så att äldre kinesiska teckendata med två byte kunde omvandlas till Unicode och tillbaka utan att formen gick förlorad. Den beskriver deras typografiska status som oklar och föreslår en möjlig koppling till marginaltecken i traditionell lodrät kinesisk text; det är en möjlig bakgrund, inte ett fastställt faktum.

Ska jag använda ﹑ i ny text?

Oftast inte; använd 、 om inte det exakta källtecknet måste bevaras.

Välj 、 i ny text. Behåll ﹑ endast när en källfil eller ett konverteringstest kräver exakt den kodpunkten; vanliga läsare behöver inte den extra skillnaden.