Kolon i full bredd

Det visar att nästa text förklarar eller kompletterar frasen före tecknet.

I kinesisk text står kolon efter ett påstående, ett sägeverb, en etikett eller en rubrik före en förklaring, ett citat eller en lista. På japanska skiljer det en uppgift från detaljerna, till exempel i en adress eller tid. I båda fallen markerar det struktur, inte känsla.

En japansk text tryckt med latinska bokstäver år 1591 visar ett försök med europeisk interpunktion för läsare som inte kände till japansk skrift. Interpunktion blev vanligare i japanska under Meiji-perioden (1868–1912). Traditionella kinesiska tryck hade i allmänhet få moderna skiljetecken fram till början av 1900-talet, då tecken som kolon blev en del av standardskriven kinesiska. Den exakta formen i full bredd kom senare som en typografisk och kodad form.

Varför är ： bredare än :?

Bredden passar till text med hela celler; funktionen är densamma.

I östasiatisk textlayout upptar många tecken en hel fyrkantig cell. Det breda kolonet passar in i rutnätet och bevarar avståndet i texter med blandade bredder och äldre kodningar. Det är ett layoutval, inte en ny betydelse.

Även kinesisk typografi placerar punkterna olika i olika regioner. På det kinesiska fastlandet ligger de ofta nära textkanten; i Taiwan och Hongkong centreras paustecken ofta i cellen. De läses fortfarande som kolon.

Hur skriver jag ：?

Välj interpunktion i full bredd i din inmatningsmetod.

Japanska inmatningsmetoder erbjuder val mellan full bredd (zenkaku) och halv bredd. Metoder för traditionell kinesiska kan ha en breddskontroll eller symbolmeny. Tangenten eller menyn beror på metoden.

I en mening som annars är på svenska kan du byta till direkt inmatning eller halv bredd och använda :. Ett ensamt ： ser oftast ut som ett breddfel eller inklistrad CJK-interpunktion, inte som betoning.