Punkt med full bredd

Den passar in latinska skiljetecken i ett östasiatiskt teckenrutnät. Punkten med full bredd tar upp en cell, precis som ett östasiatiskt tecken; halvbredda former tar mindre plats. I äldre östasiatiska teckenkodningar med fast bredd gjorde skillnaden det möjligt att linjera latinsk och östasiatisk text i samma rutnät. På japanska kallas läget för full bredd zenkaku; en zenkaku-punkt fyller hela cellen.

Japanska skiljetecken anpassades för tryck. Under Meiji-perioden (1868–1912) förespråkades västerländska punkter i japanska trycksaker, och modern skönlitteratur bidrog till att sprida skiljetecken från mitten av 1880-talet. De här milstolparna beskriver hur skiljetecken infördes, inte när just den här fullbreddsformen först dök upp.

När är det ett medvetet typografiskt val?

Tekniska texter och texter som blandar japanska med västerländsk skrift är belagda sammanhang. Japanska typografiska riktlinjer tar upp ． bland vågräta skiljetecken för texter där japanska och västerländsk skrift blandas, till exempel vetenskaps- och teknikböcker. Kinesiska riktlinjer nämner tecknet i vetenskapliga och tekniska texter, läroböcker i västerländska språk och grammatikböcker, där det hjälper till att skilja punkten från den latinska bokstaven o och siffran 0.

Det är ett val av typografisk stil: tecknet avslutar fortfarande en mening, men kan signalera västerländsk eller teknisk sättning. Vågrät japanska kan använda den här punkten med full bredd; lodrät japanska använder vanligtvis 。.

Vad betyder ． ensamt?

Läs det först som ett skiljetecken. Ett ensamt ． är en punkt med full bredd. I en chatt visar de omgivande orden och skiljetecknen om formateringen var avsiktlig eller om inmatningsläget blev fel.